Gå in i en byggarbetsplats en tisdagsmorgon och räkna snusdosorna på bordet. Gör sedan samma sak på ett reklambyrå-kontor i Stockholm. Det blir troligen dosor på båda ställena, men innehållet och vanorna skiljer sig åt. Snus är fortfarande en stor del av svensk vardag, och frågan om vilka yrken som snusar mest är både vanlig och intressant. Svaret är dock lite mer komplicerat än man kan tro.
Fler snusar än röker
Först lite bakgrund. Sverige har gått från att vara ett land med många rökare till ett land med många snusare. Enligt CAN:s rapport om svenskarnas rök- och snusvanor hade 22 procent av befolkningen snusat under den senaste månaden 2025, och de allra flesta av dem snusade dagligen. Andelen dagliga rökare ligger samtidigt under fem procent.
Rapporten visar också att snuset har förändrats. Det är fortfarande vanligare bland män, men antalet kvinnor som snusar har tredubblats sedan 2007. Bland unga vuxna mellan 17 och 29 år har 44 procent använt någon form av nikotinprodukt den senaste månaden, oftast snus eller vitt snus.
Det finns ingen officiell yrkesstatistik
Här kommer det som många missar. Det finns ingen officiell svensk statistik som rangordnar yrken efter hur mycket de snusar. Myndigheterna delar oftast upp sina siffror efter kön, ålder, utbildning, ekonomi och region. Vill man veta något om yrken får man därför väga ihop det man vet om de olika grupperna med erfarenheter från arbetsplatserna.
Det är också vad nätbutiker och branschfolk har försökt göra. Bygg och hantverk toppar listan enligt Snusfabriken, som har gjort en egen bedömning av vilka yrkesgrupper som snusar mest. Därefter kommer skogs- och jordbruk, transport och logistik, vård och omsorg samt IT och kontorsjobb. Listan bygger på deras uppfattning och inte på en enkätundersökning, men den stämmer ganska väl med det man ser i statistiken om kön, ålder och utbildning.
Bygg och hantverk
Det finns en lång snustradition på byggarbetsplatserna. Branschen domineras av män, och många har yrkesutbildning från gymnasiet. Det är två grupper där snusandet traditionellt har varit vanligt. Dessutom är arbetet ofta fysiskt och sker utomhus, där det inte alltid är lätt att ta en rökpaus.
Den som har haft hantverkare hemma, till exempel vid ett takbyte, har säkert lagt märke till dosan i bröstfickan. Prillan har på många håll blivit lika självklar som tumstocken.
Skogs- och jordbruk
På landsbygden har snuset en ännu längre historia. Arbetsdagarna är långa, och man arbetar ofta ensam eller i små lag långt från närmaste fikarum. Snuset fungerar som en liten paus som går att ta utan att lämna maskinen eller fältet.
Det finns också regionala skillnader. I flera kommuner i Norrland är andelen som snusar dagligen högre än i riket som helhet, och där är skogs- och jordbruk viktiga branscher.
Transport och logistik
Lastbilschaufförer, taxiförare och lagerarbetare har ofta långa pass och korta raster. Att röka i en lastbilshytt är inte tillåtet på många arbetsplatser, och att stanna för en cigarett tar tid. Snuset passar in i den sortens arbete eftersom det går att använda medan man kör eller jobbar.
Vård och omsorg
Det kanske låter förvånande, men även inom vården finns det många som snusar. Det handlar ofta om skiftarbete, högt tempo och raster som inte alltid går att planera. En prilla mellan två patientbesök är lättare att få in än en rökpaus utanför entrén.
Här har ökningen bland kvinnor betydelse. Vård och omsorg är kvinnodominerade yrken, och när fler kvinnor börjar snusa märks det också på personalrummen.
IT och kontor
Den största förändringen de senaste åren har skett bland unga i städerna. Vitt snus, alltså nikotinpåsar utan tobak, har blivit vanligt bland unga vuxna, och det märks på kontoren. Här handlar det mindre om tradition och mer om livsstil. Påsarna har smaker, ser diskreta ut och används ofta tillsammans med kaffe eller energidryck under långa dagar framför skärmen.
Varför skiljer det sig mellan yrkena?
Det finns flera förklaringar, och de hänger ihop.
Den första är tradition. I yrken där många snusade förr fortsätter vanan ofta i nya generationer. Lärlingar ser hur kollegorna gör, och snuset blir en del av gemenskapen.
Den andra är praktiska förutsättningar. Snus går att använda överallt, utan att lämna arbetsplatsen och utan att det luktar. I yrken där det är svårt att ta raster blir det ett naturligt val för den som använder nikotin.
Den tredje är vem som jobbar där. Eftersom snusandet skiljer sig mellan män och kvinnor, mellan åldersgrupper och mellan olika utbildningsnivåer, blir det också skillnader mellan yrken med olika sammansättning.
Värt att tänka på
Oavsett yrke är snus en produkt med nikotin, och nikotin är beroendeframkallande. Det påverkar bland annat blodtrycket och kärlen. Även om snus anses mindre skadligt än rökning är det inte riskfritt, och det gäller både brunt snus och vita nikotinpåsar.
För den som vill minska eller sluta finns det hjälp att få. Sluta-röka-linjen ger kostnadsfritt stöd även till dem som snusar, och vårdcentralen kan hjälpa till med råd och tobaksavvänjning.
Så, vem snusar mest?
Kort sagt finns det inget exakt svar, men mönstret är tydligt. Snus är vanligast i mansdominerade yrken med praktiskt arbete, som bygg, transport och skogsbruk. Samtidigt växer snusandet snabbt bland unga och bland kvinnor, och därför syns dosan och påsen numera även i vårdens personalrum och på kontoren. Snuset har alltså gått från att vara en byggbodstradition till något som finns i nästan alla branscher.

