En borderline test används för att identifiera tecken på emotionellt instabilt personlighetssyndrom (EIPS), även känt som borderline personlighetsstörning. Detta psykologiska tillstånd kännetecknas av intensiva känslomässiga svängningar, instabil självkänsla och svårigheter i relationer. Genom att ta ett borderline test kan individer få en indikation på om de upplever symptom som är förknippade med denna diagnos och om ytterligare professionell hjälp kan vara nödvändig.
Här nedanför kan du genomföra ett utav dessa test. Förhoppningvis kommer detta kunna hjälper dig att få en bättre förståelse för om du kanske lider av Borderline eller inte.
Vad är Borderline?
Emotionellt instabilt personlighetssyndrom, även kallat ”Borderline” är en psykisk sjukdom som påverkar hur en person tänker och känner om sig själv och andra. Det kan leda till svårigheter med relationer, starka känslor som snabbt förändras, impulsivt beteende och en rädsla för att bli övergiven.
Personer med Borderline kan också ha problem med att hantera ilska och uppleva intensiva känslor av tomhet eller meningslöshet.
Borderline test
Detta är ett test med ja eller nej-frågor som kan ge dig en indikation på om du visar tecken på emotionellt instabilt personlighetssyndrom (Borderline).
För varje fråga, svara antingen ja eller nej, och räkna sedan hur många gånger du svarat ja. När du har gått igenom alla frågorna, kan du titta på resultatdelen nedanför för att få en uppfattning om dina svar.
- Har du svårt att lita på människor, även när de inte gett dig anledning att misstro dem?
- Blir du lätt arg över småsaker som egentligen inte borde vara så upprörande?
- Har du funderat på att ta ditt liv eller försökt göra det vid något tillfälle?
- Har dina känslomässiga svängningar påverkat din stabilitet i arbete, studier eller andra viktiga delar av livet?
- Pendlar dina känslor för andra människor ofta mellan extrem beundran och total avsky?
- Känns det ibland som att du tappar kontakten med dig själv eller verkligheten när du är stressad?
- Har du någon gång gjort saker utan att tänka efter, som senare visat sig vara skadliga för dig?
- Är tanken på att vara ensam så skrämmande att du gör nästan vad som helst för att undvika det?
- Har du upplevt perioder då du känner dig förföljd eller tappar greppet om verkligheten under stress?
- Kan ditt humör svänga kraftigt från en stund till en annan utan tydlig anledning?
- Är du rädd för att bli lämnad, även i situationer där det är osannolikt att det skulle hända?
- Händer det att du känner dig tom inombords, som om något viktigt saknas?
- Har du svårt att sätta gränser i dina relationer eller blir du lätt helt uppslukad av dem?
- Känner du ibland att du inte riktigt vet vem du är som person?
- Drabbas du ibland av stark oro eller irritation som kan vara i flera timmar eller dagar?
Resultat
Här ser du resultat-delen. Räkna hur många antal ja du svarade på frågorna och därmed kan du se vad resultatet säger om dig.
Ja på 0-5 frågor. Du visar inte många tecken på Borderline. Det är normalt att ha upp- och nedgångar i humöret ibland. Men om du ändå känner dig orolig, kan det vara bra att prata med en expert.
Ja på 6-10 frågor. Du kanske har några drag som liknar Borderline. Det kan vara bra att prata med en terapeut om dina känslor och hur du beter dig. De kan hjälpa dig förstå dig själv bättre.
Ja på 11-15 frågor- Det finns en större chans att du har Borderline-liknande drag. Vi tycker det är viktigt att du pratar med en expert, som en psykolog. De kan undersöka saken närmare och berätta hur de kan hjälpa dig.
Kom ihåg! – Detta test kan inte säga säkert om du har Borderline eller inte. Bara en utbildad expert kan göra det. Om du känner igen dig i många av frågorna, är det en bra idé att prata med en psykolog eller läkare. De kan ge dig rätt hjälp och stöd.
Symtom på Borderline
Symtom på Borderline, eller emotionellt instabilt personlighetssyndrom, kan variera mycket från person till person, men det finns vissa gemensamma tecken. Dessa inkluderar:
- Starka känslomässiga svängningar som kan förändras snabbt.
- Svårigheter att hantera ilska eller frustration, även över små saker.
- Återkommande känslor av tomhet eller meningslöshet.
- Intensiv rädsla för att bli övergiven, vilket kan leda till desperata försök att undvika ensamhet.
- Instabila relationer, där känslor för andra människor kan skifta mellan extrem beundran och avsky.
- Impulsiva beteenden som kan vara självskadliga, som överdrivet risktagande, missbruk eller självskadebeteende.
- En osäker självbild, där det kan vara svårt att veta vem man är eller vad man vill.
- Perioder av stark stress, som ibland kan leda till att man tappar greppet om verkligheten eller känner sig förföljd.
Hur hanterar man Borderline
Att leva med Borderline kan vara jobbigt, men det finns saker man kan göra för att må bättre och få bättre kontroll över sitt liv. Här tittar vi på några av de vanligaste och mest hjälpsamma sätten att hantera det.
Terapi
En av de mest effektiva sätten att hantera Borderline är genom terapi, särskilt dialektisk beteendeterapi (DBT). Terapi hjälper dig att utveckla färdigheter för att hantera känslomässiga svängningar, förbättra relationer och minska självdestruktivt beteende. En terapeut kan ge dig verktyg för att bättre förstå och reglera dina känslor.
Stöd från nära och kära
Att ha stöd från familj och vänner är viktigt för att hantera Borderline. Människor som står dig nära kan hjälpa dig att känna dig mindre ensam och påminna dig om att du är älskad och accepterad. Att vara öppen om dina känslor med dem kan skapa trygghet och bidra till en stabilare vardag.
Mindfulness
Mindfulness handlar om att vara närvarande i stunden och acceptera sina känslor utan att döma dem. Genom att träna mindfulness kan du bli mer medveten om dina känslor och reaktioner, vilket kan hjälpa dig att hantera dem på ett bättre sätt. Mindfulnessövningar som meditation eller andningsövningar kan vara särskilt hjälpsamma.
Tålamod
Det är viktigt att ha tålamod med dig själv under processen att hantera Borderline. Förändringar och framsteg tar tid, och det är normalt att uppleva motgångar. Att ge sig själv tid och vara snäll mot sig själv under svåra perioder kan bidra till att skapa en långsiktig förbättring av symtomen.
