Taket är en av de viktigaste delarna på ett hus. Det ska skydda mot regn, snö, blåst och kyla – samtidigt som det påverkar hur huset ser ut. Beroende på var huset ligger, hur det är byggt och vilka önskemål man har, kan olika taktyper passa bättre eller sämre.
I Sverige används flera olika sorters tak, och varje variant har sina egna fördelar och nackdelar. Idag tittar vi närmare på dessa för- och nackdelar.
Sadeltak – vanligaste alternativet
Detta är den mest traditionella takformen i Sverige. Det består av två sluttande takytor som möts i en taknock i mitten. Formen gör att regnvatten och snö rinner av på ett enkelt sätt, vilket minskar risken för fuktproblem. Den här taktypen fungerar bra i både kalla och blåsiga områden och passar de flesta typer av hus.
Sadeltak är ofta enkla att bygga och underhålla, vilket gör dem till ett kostnadseffektivt val. Dessutom ger det ofta bra med plats under taket, så att man kan ha ett loft eller en vind.
Valmat tak – för bättre skydd mot vind
Ett valmat tak påminner om ett sadeltak, men alla sidor sluttar nedåt. Det betyder att även kortsidorna på huset är täckta av tak. Fördelarna syns tydligt i blåsiga områden, där vinden får svårare att ta tag i huset.
Nackdelen är att ett valmat tak ofta kräver mer arbete vid konstruktion, eftersom takets yta blir större och mer komplex. Det kan också innebära att vinden inte får lika mycket utrymme som vid ett klassiskt sadeltak. Men i gengäld får man ett stabilt tak med god hållbarhet.
Pulpettak – en modern och smart lösning
Pulpettaket består av en enda sluttande yta. Den här formen har blivit allt vanligare på moderna hus, attefallshus eller mindre byggnader som garage. Pulpettak passar särskilt bra för installation av solpaneler, eftersom hela takytan kan riktas mot solen.
Tack vare sin enkla konstruktion är pulpettak också ofta billigare att bygga. Vattenavrinningen sker åt ett håll, vilket kräver god planering av hängrännor och dränering, men när det görs rätt är det en pålitlig och effektiv lösning.
Mansardtak – klassiskt med extra utrymme
Den här taktypen känns igen från gamla hus, där man ville få ut så mycket utrymme som möjligt under taket. Mansardtak har två lutningar på varje sida. Den nedre delen är brant, medan den övre är flackare. Det gör att man kan använda vinden som bostadsyta.
Taket är mer avancerat att bygga, så det kostar ofta mer. Men man får i gengäld ett hem som känns större, utan att huset behöver byggas högre. Formen gör också att huset får ett äldre, klassiskt utseende, vilket passar vissa byggstilar extra bra.
Platt tak – stilrent men kräver noggrannhet
Platta tak, eller låglutande tak som de också kallas, har en mycket svag lutning. Det betyder att regnvatten inte rinner av lika snabbt som på brantare tak, vilket ställer höga krav på tätskikt och vattenavrinning. De används ofta på moderna byggnader, särskilt i stadsmiljö, och kan också användas som takterrasser eller för sedumtak (gröna tak).
Eftersom vatten kan bli stående längre tid på ett platt tak måste materialet vara av hög kvalitet och installationen noggrant utförd. Underhåll är också viktigare än för brantare tak, eftersom skräp och smuts lättare samlas. Fördelen är att taket kan utnyttjas som extra yta – exempelvis som uteplats.
Kombinationstak – när man vill ha det bästa av flera världar
Ibland räcker inte en enda taktyp för att lösa husets behov. Kombinationstak är en lösning där flera olika takformer kombineras på samma byggnad. Det kan exempelvis handla om en huvuddel med sadeltak och en tillbyggnad med pulpettak, eller ett valmat tak med en utbyggd frontespis.
Den här lösningen används ofta på större hus där man vill skapa variation i både form och funktion. Ett kombinationstak kräver dock mer planering och byggkunskap än ett vanligt tak. Det är därför särskilt viktigt att ta hjälp av kunniga aktörer inom branschen – till exempel en kunnig takläggare Ludvika, om ditt hus ligger i Dalarna.
